Inkomstregistret gör det lättare att anmäla löneuppgifter

Inkomstregistret är en elektronisk databas som samlar löne-, pensions- och förmånsuppgifter i ett och samma register.

  • Från och med början av år 2019 anmäls löneuppgifter till registret
  • Från år 2020 anmäls också pensions- och förmånsuppgifter till registret.

Anmälningen av löner ändrar

Ur arbetsgivarens synvinkel blir det lättare att anmäla löneuppgifter då man i framtiden inte behöver göra separata anmälningar till olika myndigheter.

Samtidigt slopas lönernas årsanmälningar: i fortsättningen anmäls löneuppgifterna till registret inom fem dagar från löneutbetalningen. Anmälningarna görs elektroniskt antingen via lönesystemet eller inkomstregistrets e-tjänst.

Alla löner ska anmälas till inkomstregistret, också löner som betalats av hushåll.

Kolla vår evenemangskalender för utbildningar om inkomstregistret

Inkomstregistret arrangerar kurser om anmälningsteknik mm. Vi publicerar kurserna också i vår evenemangskalender. Lägg ett bokmärke på sidan så hålls du à jour om kommande evenemang!

Bekanta dig med inkomstregistrets material om ändringarna här!

Vanliga frågor: Inkomstregistret

När kommer inkomstregistret och vem berör den?

Inkomstregistret tas i bruk i två faser:

  • från och med år 2019 anmäls löneuppgifter till registret
  • från och med år 2020 anmäls pensions- och förmånsugifter.

Anmälningsskyldigheten berör genast 1.1.2019 alla dem som betalar lön eller som anmäler löneuppgifter, och alla dem som betalar förmåner från och med 1.1.2020. Anmälningarna sker via gränssnitt, genom en e-tjänst eller, ifall speciell orsak finns, på papper. Inkomstregistret upprätthålls i en särskild Inkomstregisterenhet vid Skatteförvaltningen. Enheten fungerar som ansvarig myndighet för tjänsten.

Från och med 1.1.2019 använder sig Skatteförvaltningen, FPA, Arbetslöshetsförsäkringsfonden (TVR) samt pensionsanstalterna och Pensionsskyddscentralen PSC inkomstregistrets uppgifter. År 2020 växer användarbasen så att den täcker också Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde, Statistikcentralen, Utbildningsfonden, skadeförsäkrarna, arbetslöshetskassorna och arbetarskyddsmyndigheten. Myndigheterna och övriga användare av informationen har tillgång till endast den information de har rätt till och behöver i sin verksamhet.  Inkomstregistret medför således inga nya rättigheter till information. Användaren får information från registret endast ifall användaren behöver det och har lagenligt rätt till det.

Vad är inkomstregistret?

Inkomstergistret är en nationell elektronisk databas som tas i bruk år 2019. Den innehåller omfattande löne-, pensions- och förmånsuppgifter på individnivå. Datan produceras av bland annat arbetsgivare som i realtid anmäler till registret de anställdas löneuppgifter per betalning, huvudsakligen inom fem dagar från betalningsdagen.

Uppgifterna som anmälts till Inkomstregistret utnyttjas bland annat i uträkningen av förmåner och pensioner, när klientavgifter fastställs, i myndighetsövervakning och statistikföring. Inkomstregistret ger inte myndigheterna nya rättigheter att få uppgifter; samtliga aktörer har tillgång till de uppgifter som aktören anligt lagen har rätt till.

Regeringspropositionen behandlas i riksdagen under hösten. Lagen ska träda i kraft från och med 1.1.2018. Själva inkomstregistret tas i bruk 1.1.2019.

Vilka tidigare rutiner ersätter inkomstregistret?

Inkomstregistret förenhetligar rapporteringen av löneuppgifter som tidigare gjorts till olika instanser. Inkomstregistret ersätter årsanmälningar som gjorts bl.a. till

  • Skatteförvaltningen
  • arbetspensionsanstalterna
  • Arbetslöshetsförsäkringsfonden
  • skadebolag gällande lagstadgad olycksfallsförsäkring.

När det gäller skattedeklarationer för skatter som betalas på eget initiativ ersätter inkomstregistret

  • deklarationer av arbetsgivarprestationer till Skatteförvaltningen och
  • förskottsinnehållningar som anmäls med skattekod 25 för aktiebolag, andelslag och andra samfund.

Anmälaren kan också komplettera information till inkomstregistret. Då uppgifter lämnats till inkomstregistret, begärs de inte på nytt av betalaren. Om kompletterande information utelämnats, är det möjligt att den efterfrågas separat.

Uppgifter som lämnats in i inkomstergistret utnyttjas bl.a. till uträkning av förmåner samt kundavgifter, vid övervakning som utförs av olika myndigheter samt för statistikföring. Den kompletterande informationen i inkomstregistret ersätter även löneutredningar och -intyg som tidigare begärts av arbetsgivare och inkomsttagare.