Mätning av arbetshälsan medför positiva förändringar

På många arbetsplatser tickar en tidsinställd bomb. E-posten stockar sig, pappersbuntarna blir allt högre och lunchrasten hinner man inte med. Möten kolliderar, frånvaron ökar och de anställda blir sjukskrivna på grund av ryggvärk eller utbrändhet. Räcker det med att genomföra en personalenkät en gång om året för att reda ut en sådan härva?

Det är ofta det vardagliga slitet som utgör ett hinder för utveckling av personalens välmående. Projekten ignoreras antingen totalt eller förblir lösryckta projekt som inte efterlämnar några som helst spår i arbetsplatsens vardag. Och ändå är det av största vikt att fokusera på personalens fysiska och psykiska välbefinnande.

”Grunderna för välbefinnandet på jobbet förblir desamma trots att arbetslivet förändras. Vi vill fortfarande göra ett meningsfullt arbete, ha bra chefer och arbetskamrater och kunna påverka våra arbetsuppgifter”, konstaterar specialistläkare Ove Näsman som utvecklat KivaQ-enkäten för arbetsvälbefinnande.

Situationen är bakvänd. Det är personalen som gör företagets resultat men den svarar å andra sidan också för största delen av kostnaderna. Trots detta använder en del av företagen inga mätare för arbetshälsan i sitt ledarskap.

”Det är viktigt att använda olika indikatorer, och numera är det också enkelt. Man kan inte längre påstå att det skulle vara för dyrt eller tidskrävande”, säger Näsman.

Från ord till handling

Näsman säger att vardagen i många organisationer förändras efter mätningen. Enbart genom tankens kraft förbättras ändå inte situationen, utan enkätresultaten används för att ta fram olika skräddarsydda åtgärder för att öka välbefinnandet. Åtgärderna fokuserar ofta på arbetsarrangemangen, interaktionen och informations- och kommunikationstekniken. 

”Särskilt viktigt är det att åstadkomma arbetsglädje, det räcker inte med att enbart mäta och prata. Utan efterföljande åtgärder är enkäten ganska värdelös”, påminner Näsman.

Bra indikatorer är sådana som ger numeriska uppgifter om situationen med avseende på arbetshälsan, eftersom de lätt kan följas. Det är också viktigt att hitta ett omfattande jämförelsematerial. Det beror på organisationen hur ofta det lönar sig att upprepa enkäten.

”En del gör mätningen en gång om året, andra en gång i månaden.”

Storleken på de företag som använder Näsmans KivaQ-enkät varierar från arbetsplatser med några få anställda till internationella börsbolag.Responsen har varit positiv oberoende av målgruppen.

”Du får vad du mäter”

Det mest speciella med KivaQ-enkäten är att den är så kort. De sju standardfrågorna ger mycket information men det tar bara ett par minuter att fylla i enkäten. Därför är svarsprocenten hög.

”Själva enkäten kräver ingen energi utan den inriktas i stället på åtgärderna”, berättar Näsman.

Efter att enkäten gjorts diskuteras resultatet tillsammans och deltagarna inspireras till växelverkan. Resultaten registreras i analysverktyget i realtid. Uppgifterna hjälper cheferna att fatta beslut som gäller personalen.

Näsman anser det vara självklart att organisationerna ska satsa på att mäta välbefinnandet i arbetet.

”Vår slogan är ”du får vad du mäter”. Om man mäter arbetshälsan ska man också börja utveckla den.”

Du kan läsa mer om Ove Näsmans KivaQ-enkät på adressen http://www.kivaq.fi/

Nyckelord