Livslängden ökar, pensionsåldern stiger

I Finland står vi inför det positiva problemet att vår medellivslängd ökar.För att pensionsmedlen ska räcka till också i framtiden måste vi regelbundet uppdatera förhållandet mellan arbetskarriären och pensionstiden.

Pensionsreformen som träder i kraft år 2017 svarar på detta behov av balans. När den nya lagen träder i kraft höjs den lägsta möjliga pensionsåldern med tre månader för varje åldersklass tills den ligger på 65 år. Från år 2030 kommer den lägsta pensionsåldern att bindas till den ökande livslängden.

”Vi skapar inte balans genom att betala avgifter lika många år som tidigare generationer samtidigt som vi njuter längre av pensionen”, konstaterar Veritas bolagsjurist Kaisa Forsström.

”Det är ohållbart på lång sikt för både samhället och pensionssystemet. Tiden i arbetslivet måste förlängas i samma förhållande som den förväntade livslängden.”

Forsström tror också att en längre arbetskarriär är positivt för individen; arbete skapar många olika sociala möjligheter och ger innehåll i livet.

”Om hälsan bedrar så är det fortfaraden möjligt att dra sig tillbaka från arbetslivet med hjälp av pensionen. Men om man är frisk och mår bra kan man nog arbeta längre. Samtidigt får man lön och tjänar in pension.”

Arbetet löper då man mår bra

Diskussionen om längre arbetskarriärer förknippas ofta med frågan om hur äldre arbetstagare ska orka med den allt hårdare arbetstakten.

”Vi måste komma ihåg att dagens 60-åringar ofta är mycket friska och ungdomliga. Om hälsovården utvecklas i samma takt är det sannolikt att framtidens 60-åringar mår ännu bättre.”

Och om den äldre arbetstagaren inte orkar arbeta trots att han eller hon är vid god hälsa, så kan och bör man göra något. Arbetsgivaren kan dra sitt strå till stacken genom att till exempel satsa på arbetshälsoåtgärder.

”Arbetet ska vara meningsfullt och belönande för personer i alla åldrar. Det är viktigt att bibehålla arbetsmotivationen. På denna punkt finns det en hel del att göra i vårt land. Vi måste utveckla det vardagliga chefsarbetet och skapa flexiblare arbetsmöjligheter.”

Äldre arbetstagare förlorar jobb när arbetslivet förändras?

Det råder ingen tvekan om att stora förändringar pågår i arbetslivet. Det talas bland annat mycket om att tekniken eventuellt kan ersätta en del av människans arbete ‒ åtminstone när det gäller äldre arbetstagare. Forsström tror dock inte att till exempel sakkunnigarbetet automatiskt kommer att genomgå någon radikal förändring.

”Det kommer alltid att finnas arbete som är så komplicerat att det måste utföras av människor. Personer med lång arbetserfarenhet har perspektiv som är till fördel till exempel inom beslutsfattandet. De har också lättare att fokusera på det väsentliga i pressade situationer.”

Attityd viktigare än ålder

”En alltför låg pensionsålder är helt enkelt inte realistisk. Vi borde koncentrera oss på det som vi själva kan påverka ‒ och attityden är definitivt en sådan faktor. Arbetstagare har inget bäst före-datum”, skrattar Forsström.

”Om man är frisk, tar hand om sig själv, uppdaterar sin kompetens och har bra arbetsförhållanden är pensioneringen i bästa fall bara en mellanetapp i livet. Och det finns nog möjligheter till flexibilitet i fråga om ålderspensioneringen också efter reformen.”