Arbetsplatserna förändras – är du redo?

Enligt professor Alf Rehn är svaret på denna fråga nej. Men det är ingen annan heller och det finns en bra förklaring till det. Förändringen i arbetslivet är så enorm att vi behöver alldeles nya begrepp och ett kreativt tänkande för att kunna förstå den – och ordentligt med tid.

Ledarskapstänkaren Alf Rehn har redan i åratal rest runt och pratat om den omvälvning arbetslivet står inför för alla som vill lyssna. Och lite också för dem som inte vill.

”Organisationerna är inte bra på att möta förändringar. Översteprästerna av Excel försöker ännu styra allt ovanifrån och förlitar sig enbart på numeriska värden. Det vi nu behöver är ett utvecklat ledarskap och stöd för kontinuerliga förändringar.”

Navigering i stormens öga

Vi kan dock trösta oss med att Finland inte är det enda landet där ledarskapet är lite ute och seglar. Världen skakas av tekniska omvälvningar och digitalisering, geopolitiska och demografiska förändringar samt ekologiska frågor och finansekonomiska problem.

”Mycket sällan har vi befunnit oss i en situation med så här många stora förändringar på en gång”, konstaterar Rehn.

Som den största globala förändringen ser han agequake, eller ”åldersbävning”. Befolkningen i jordens alla avkrokar grånar i hastig takt och lever längre än förr. Som exempel tar Rehn sin treårige son.

”Av hans ålderklass kommer var tredje att leva till hundra. Och en liten bråkdel kan närma sig tvåhundra. Samhället har inte insett fullt ut vilken otrolig förändring det nya åldrandet innebär."

Mitt i denna storm borde vi kunna skapa en ny typ av genuint hållbart ledarskap, som i sin tur kunde bygga framgångsrika företag. Hur är det möjligt?

Finland ett modelland på äldreekonomi

Enligt Rehn finns svaret i vårt sätt att förstå begreppet ålder. Detta måste ändras, för situationen såsom den nu ser ut är inte hållbar.

”När folk pensioneras blir de någon annans problem. Denna grupp blir utanför all åldersdiskussion även om de företagsekonomiskt sett är bland de intressantaste.

Rehn hänvisar till den nya äldreekonomin där pensionärerna är rikare, friskare och bättre utbildade än förr. De har behov, resurser och viljan att konsumera – men ingen producerar tjänster eller nyttigheter för dem.

”Vi håller envist fast vid åsikten att äldre inte behöver annat än vård och omsorg, och någon höftprotes ibland. Om vi kunde släppa dess gamla föreställningar kunde Finland bli ett modelland för äldreekonomi. Vi har god geriatrisk vård samt kunnande inom servicedesign, IT- och mode. Det enda vi behöver är nya attityder.”

När vi börjar förstå åldersfrågan i ett vidare perspektiv riktas blickarna på arbetsplatserna mot chefen, som står inför ett makalöst stort projekt: Chefen borde se och utnyttja all den potential som finns hos unga och gamla, inom och utanför organisationen.

Vem ska hjälpa chefen?

I denna komplicerade tid kan ingen längre med säkerhet säga vilken som är rätt väg framåt. På arbetsplatserna stretar man på med varierande framgång.

”Konsulterna köar utanför chefernas dörrar med sina arbetsverktyg och stora löften. Dessa är inte till någon hjälp om en djupgående förståelse för åldersledning saknas”, säger Rehn.

Det är alltså dags för en timeout. Innan vi går från ord till handling behöver vi en debatt kring åldrandets filosofi och sociologiska frågor.

”Vi kan inte bara ställa unga och gamla mot varandra, utan nu behöver vi ett mer kreativt tänkande samt djärva företagare och ledare som visar vägen.”

Bakom allt hägrar tanken att ålderdomen inte är en defekt, ett besvär eller ett tråkigt samhälleligt problem. Den är en stor möjlighet.

”Jag vill se ett Finland där äldreekonomin inte bara är en gullig idé utan ett genuint och dynamiskt intressant fält.”