Byt yrke medan du ännu har chansen

Om ditt hälsotillstånd försämras så att det börjar påverka ditt arbete borde varningsklockor ringa. Den som inte längre klarar av sitt yrke kan söka sig nya banor med hjälp av rehabilitering.

Typiska arbetskrämpor är besvär i axlarna och knäna samt olika mentala problem. Yrket kan också med åren bli alltför tungt och belastande – kroppen kanske inte längre orkar med natt- eller skiftarbete.

"Det idealiska är att komma till rehabilitering direkt från arbetslivet", säger Maria Oksa, specialist i pensions- och rehabiliteringsavgöranden.

Det lönar sig alltså att vara uppmärksam på eventuella problem med arbetsförmågan. Om du är förutseende och söker dig till rehabilitering i tid, kan du kanske undvika sjukledigheter helt och hållet. 

Hur hitta den rätta

Rehabilitering är ingen obligatorisk sysselsättningsmangel. Den som hotas av arbetsoförmåga kan frivilligt söka sig till rehabilitering för att hitta en ny riktning för sin karriär. Rehabilitering är tänkt som en positiv förmån, men kan ändå bli en chock.

"Jag har valt mitt yrke med hjärtat och med eftertanke. Hela min identitet bygger på det. Och plötsligt ska jag byta bransch! Det kan vara väldigt tufft för en byggare att börja jobba på kontor."

Till en början upplever många att det är nästan omöjligt att byta arbetsuppgifter. Då lönar det sig att vända sig till en rehabiliteringsplanerare.

"Ibland kan man välja sitt nya yrke mycket fritt, och då kan det kännas överväldigande. Tillsammans tar vi steg för steg och den alternativa karriären tar småningom form", uppmuntrar Oksa.

Målet är alltid att återvända till arbetslivet

Rehabilitering kan beviljas en person vars arbetsförmåga är hotad och som har över 5 år arbetserfarenhet och drygt 34 000 euro förvärvsinkomster från de 5 år som föregår rehabiliteringen.

"Dessutom ska man ha ett yrke, men inte nödvändigtvis utbildning. Om man skopat upp glassbollar de senaste åren är det alltså helt legitimt att kalla sig glassförsäljare."

I princip finns det inga åldersgränser för rehabiliteringen, men det praktiska sätter sina egna ramar. Minderåriga uppfyller inte kraven på förvärvsinkomster och i andra ändan av åldersspannet är det ålderspensionen som sätter stopp. Man borde också hinna fortsätta arbeta efter rehabiliteringen.

Oksa berättar att besluten fattas från fall till fall.

"En motiverad 61-åring kan mycket väl komma in på en ettårig fortbildning, medan flera års högskolestudier inte längre känns meningsfulla. Ofta är klienten själv av samma åsikt."

Om ingen rehabilitering beviljas hänvisar pensionsbolaget kunden till att söka hjälp på lämpligare håll. Följande adress kan vara till exempel FPA eller arbets- och näringsbyrån.

Med eller utan lön?

Arbetsprövning är det vanligaste och mest använda alternativet som stöd för återgången till arbetet.

"Om arbetsprövningen är oavlönad får man ersättningen i form av rehabiliteringspenning. Om man får lön är det arbetsgivaren som får rehabiliteringspenningen till ett belopp som motsvarar lönen", förklarar Oksa.

För rehabiliteringsklienten är det förmånligare med avlönad arbetsprövning, eftersom den motsvarar en normal anställning med förmåner och semesterdagar.

Rehabilitering är alltid ett bra alternativ, oberoende av hur den genomförs. Den ger arbetstagaren en nystart och chans att gå vidare i livet.

Läs mer om rehabilitering.

Så här ser rehabiliteringsprocessen ut:

1. Ta upp din försämrade arbetsförmåga med din chef och företagshälsovården.

2. Fyll i en ansökan om rehabilitering och skicka den till oss. Bifoga ett läkarutlåtande B från företagsläkaren. Vid behov ber vi dig om ytterligare bilagor.

3. Du får beslutet om din rätt till yrkesinriktad rehabilitering och, om rehabilitering beviljas, även en uppskattning av din rehabiliteringspenning. Beslutet gäller i cirka 10 månader.

4. Om rehabilitering beviljas ska du göra upp en rehabiliteringsplan. Vid behov hjälper vi dig med planen.

5. Diskutera din anställning med din arbetsgivare.

6. Inled rehabiliteringen med nya arbetsarrangemang, arbetsprövning, arbetsträning, fortbildning eller omskolning.

7. För rehabiliteringstiden får du rehabiliteringspenning, som beräknas utifrån din invalidpension med höjning. Om du får lön för rehabiliteringsperioden betalas rehabiliteringspenningen till din arbetsgivare.

8. Efter en framgångsrik rehabiliteringsperiod kan du fortsätta i arbetslivet med nya krafter.