Framtidens arbetsliv: ineffektivitet och artificiell intelligens

Vi frågade futuristen Niko Herlin och strategen Kirsi Kostia vilka tankar framtidens arbetsliv väcker hos dem.

 

Herlin och Kostia kommer att leda Veritas Arbetslivsforum 4.10.2018.
Läs mer om Arbetslivsforum och anmäl dig på evenemangssidan.

Niko Herlin: Leve ineffektiviteten!

Arbetet förändras och vi tar i bruk allt mera automation. I framtiden kommer våra kolleger att vara robotar och algoritmer. Vad är det som skiljer oss från maskinerna, och vad är vi speciellt duktiga på?

Maskinerna är effektiva. Men vi är inga maskiner, och effektivitet eller oförtröttligt arbete är inte våra starkaste sidor.

Kanske vi människor ska vara ineffektiva? När vi lösgör oss från stress och tvångsmässigt presterande kan vi ofta skapa strålande lösningar och nya innovationer. Varför ger vi då inte mera möjligheter för den här kreativa friheten?

Olika slags seminarier arrangeras mer än nog. Men kan vi utnyttja dem på rätt sätt? Kanske vi inte borde fokusera på att öka kunskapen, utan i stället strukturera och begrunda den kunskap vi har. Vi behöver goda plattformar för tankeutbyte, avbrott och reflektion. 

En sådan hoppas jag att Veritas Arbetsforum kan vara. Tända små gnistor, men framförallt ge en möjlighet till nya insikter både för egen del och tillsammans. En möjlighet att stanna upp mitt i den hektiska vardagen och skapa någonting genuint nytt.

Kirsi Kostia: Artificiell, äkta eller emotionell intelligens?

Vi har väl lite var till mans tröttnat på att läsa om artificiell intelligens och olika slags hotbilder. Varför talar vi egentligen om artificiell intelligens? Vad är då äkta intelligens?

Enligt mitt resonemang liknar den artificiella intelligensen ett barn, som måste läras allt det vi människor har lärt oss och observerat om världen och allting runt omkring oss.

Artificiell intelligens kan inte komma till insikt, uppfatta olika nyanser eller få aha-upplevelser. Är det alltså det som är äkta intelligens? Vi kan hitta på nya saker och vara oförutsägbara – på ett positivt sätt.

Vi är också mottagliga för känslor och allmänna stämningar. Traditionellt har vi ju försökt hålla känsloelementen utanför arbetslivet, eller åtminstone borta från allt som har med ledarskap, bedömning och strategier att göra.

Nu är det hög tid att släppa in känslorna i arbetslivet igen. Av Arbetslivsforum förväntar jag mig diskussioner och nya tankar om humanismens fantastiska möjligheter!