Fakta om förvärvslivet – Arbetslivets omvandling skakar oss mot en ny tid

I serien ”Fakta om förvärvslivet” samlar vi de hetaste och mest intressanta samtalsämnena om arbetslivets omvandling, arbetsförmåga, företagande och pensioner. Vi kommer att publicera artiklar i serien fyra gånger om året. Den första artikeln behandlar omvälvningarna i arbetslivet.

Veritas_fakta om arbetslivets omvandling_SV.png
Fakta om arbetslivets omvandling.

 

Digitalisering, robotisering och automatisering formar arbetsmarknaden på olika sätt. Påståendena om arbetets omvandling är ofta olika, även motstridiga, och det finns många olika nivåer av fenomen som förknippas med ämnet. Nya studier visar att teknologiutvecklingen påverkar arbetslivet och samhället långsamt, och emot alla rädslor, kan automatiseringen till och med öka antalet arbetsplatser i företagen. Å andra sidan kräver många nya jobb en ännu högre kompetens då rutinjobben minskar, vilket kan öka ojämlikheten på arbetsmarknaden. Vi har listat nyare utredningar för att bättre kunna åskådliggöra effekten av arbetets omvandling på samhället, näringslivet och individer.

”Sätten att jobba, arbetsuppgifterna och arbetsmiljön förnyas allt fortare på många arbetsplatser. Också i Veritas händer mycket på den här fronten under nästa år. Vi vet ändå inte tillräckligt om omvälvningens styrka och möjligheter. Därför vill vi samla information om förändringen och dela denna info också med våra kunder”, säger Veritas direktör för kundförhållanden Mika Paananen.

Teknologiutvecklingens effekter ser motstridiga ut

Teknologiska forskningscentralen VTT:s forskare påpekar att dagens diskussion om teknologiutvecklingen påminner om de förväntningar om snabb expansion av rymdfärder och bosättning på Mars, som vällde runt månflygningarna på 60–70-talen. För tillfället är entusiasmen – liksom rädslan – som man känner mot robotar överdimensionerad. I rapporten Robotisaation ja automatisaation vaikutukset Suomen kansantalouteen 2030, betonar forskare att ökningen av automatiseringen är långsam. Det faktum att automatiserad produktion är svårare att anpassa till nya situationer än mänskligt arbete, är en av orsakerna till industriföretagens försiktighet. Å andra sidan kan industriproduktiviteten enligt rapporten öka tack vare robotar och automatisering med ca 40 procent före år 2030 – effekten uppskattas vara högre än på andra branscher. Lagerautomatisering är däremot redan nu mycket avancerad och kan, tillsammans med tillväxten av näthandeln, påverka minskningen av sysselsättningen inom handelssektorn. Detaljhandelns och partihandelns produktivitet förväntas öka tack vare robotisering och automatisering med ungefär en fjärdedel före år 2030. Enligt forskarna påverkar robotiseringen och automatiseringen minst hälsovården, olika servicebranscher och byggande.

Konsultföretaget McKinsey däremot, tror att teknologiutvecklingen kommer att orsaka en otrolig omvälvning. I sin prognos om effekten av artificiell intelligens på arbetslivet, uppskattar McKinsey att artificiell intelligens hämtar mer värde till världsekonomin än ångmaskinen på 1800-talet. Forskarna betonar att de tidiga användarna av artificiell intelligens kommer att ha mest framgång i konkurrensen. McKinsey påminner i sin undersökning också om utvecklingens nackdelar. Utnyttjandet av artificiell intelligens kommer sannolikt att öka inkomstskillnader mellan rika och fattiga länder och öka ojämlikheten mellan människor. Åldrande arbetskraft och höga lönenivåer i rika länder skapar press på både företag och den offentliga sektorn att satsa på artificiell intelligens. Enligt konsultföretaget medför artificiell intelligens också hot inom arbetslivet. Försvinnandet av rutinarbete förbättrar nog experternas löner, men kan också minska världens bruttonationalprodukt, då man räknar med multiplikatoreffekten av alla människor som blivit utslagna ur arbetslivet av maskiner. Enligt Tivi räknar McKinsey med att upp till 14 procent av världens arbetskraft blir tvungen att byta jobb eller flytta till andra branscher på grund av artificiell intelligens.

Kommer finländska företag att hållas i takt med utvecklingen?

Den teknologiska utvecklingen ser dock ut att för tillfället ha en positiv inverkan på många företag. Enligt ManpowerGroup kommer 87 procent av arbetsgivarna globalt att öka antalet anställda som en följd av automatiseringen. I Finland är den motsvarande siffran 91 procent. ManpowerGroup uppskattar att, förutom den växande efterfrågan på IT-kompetens, kommer behovet av arbetskraft också att öka inom produktion och industri, liksom inom service- och kundinterfaceroller, där mänskliga färdigheter, kommunikation, ledarskap, anpassningsförmåga och förhandlingsförmåga behövs. Också Finlands Näringsliv EK:s företagsundersökning stöder de positiva trender som ManPowerGroup presenterar. Enligt EK uppskattades till exempel 20 000 nya arbetsplatser födas till sektorn för små och medelstora företag år 2019. Jämfört med siffrorna året innan, trodde nu 32 procent av företagen på ökningen av antalet anställda (28 % året innan) och 8 procent trodde på en minskning (11 % året innan).

Företagen måste ständigt utvecklas och förnya sig för att kunna klara sig i konkurrensen. Digitaliseringen och robotiseringen påverkar, tillsammans med annan teknologisk utveckling, minst lika mycket – om inte mer – verksamheten av små och medelstora företag, nu när den ekonomiska tillväxten har avtagit, framhäver pk-yritysbarometri (våren 2019) gjord av Företagarna i Finland. Enligt utredningen kan man se både positiva och oroande trender i företagens situation. Under det senaste året har 74 procent av företagen enligt barometern investerat till exempel i informationsteknik, programvara eller i maskiner och apparaturer. Nästan en femtedel av företagen har infört nya affärsmodeller och ungefär en fjärdedel ny teknologi, vilket också påvisar positiv utveckling enligt barometern. Däremot har användningen och ibruktagandet hos små och medelstora företag minskat något från barometern föregående höst. Också de upplevda fördelarna med digitaliseringen har minskat något jämfört med höstens barometer. Endast 26 procent av företagen inom handelssektorn säger att de utövar näthandel. Av alla små och medelstora företag är det endast 12 procent som utövar näthandel.

Enligt årets 2018 Digibarometri försvagades de finländska företagens ställning i förhållande till internationella jämförelseobjekt. Finland föll från silver år 2017 till brons i undersökningen som omfattar 22 länder. USA steg från sjätte plats till andra plats, med Norge fortfarande som etta. Petri Rouvinen, VD för Etlatieto, som utförde digibarometern, påpekar att företag i Finland har tidigare varit den ledande digisektorn. Enligt Rouvinen inför man nya lösningar i organisationer utan att göra de förändringar som den nya teknologin förutsätter, och affärsmodeller förnyas inte enligt de möjligheter som digitaliseringen hämtar med sig.

Det nya arbetslivet kräver också förnyelse av samhället

Oavsett om omvandlingen av arbetet ses som ett hot eller en möjlighet, måste hela samhället reagera på förändringen. I en intervju i Demokraatti 24.1.2019 betonar Löntagarnas forskningsinstituts direktör Elina Pylkkänen att man i tid borde fundera på de omvälvande effekterna som den nya tekniken har på samhället. Pylkkänen ser möjligheter i arbetets förändring, men de kräver också anpassning av samhällsstrukturer. En stor sak är till exempel att säkra skatteintäkter i en situation där maskiner allt mer och mer ersätter mänskligt arbete. För förnyandet av arbetslivet skulle Pylkkänen ta modell av Sverige, där arbetsmarknaderna är verkligen dynamiska och arbetslivet och bostadsmarknaden har anpassats till att människor ofta byter arbetsplats och boplats. Också Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC har krävt nya lösningar till de förändringar som den nya teknologin fört med sig. Enligt FFC motsvarar inte den nuvarande arbetsavtalslagen längre verkligheten på arbetsmarknaden och plattformsekonomins utmaningar. Enligt FFC:s pressrelease har det i gränsområdet mellan att vara fastanställd och att vara företagare utvecklats olika former av att utföra arbete och beställa arbete, där anställningsförhållandet ofta maskeras till uppdrag för att undvika arbetsgivarens skyldigheter. FFC anser att begreppen arbetsavtal och arbetsgivare borde definieras på nytt och att övervakningen borde sättas i ordning.

Nya verksamhetsmodeller påverkar också små företag

För småföretag kan digitaliseringen och plattformsekonomin vara en lättnad. Det är till exempel möjligt för ett finländskt småföretag att med hjälp av plattformsekonomin få tillgång till bästa experter globalt, och på motsvarande sätt kan finländska experter erbjuda sitt kunnande via plattformer mer globalt än tidigare. I stället för direkt anställning kan företag också lättare öka sin verksamhet genom att utnyttja tillfällig arbetskraft och underleverantörer. Projektforskare för Centret för mikroföretagande vid Uleåborgs universitet Martti Saarela säger i Pohjalainen 5.2.2019 att rekrytering är en kritisk faktor för ett mikroföretag och tröskeln för den kan vara hög. Också förnyandet av uppsägningsskyddet kan bidra till att minska småföretagens tröskel för rekrytering. Enligt Saarela har mikroföretagens nätverksbildning ökat under det senaste årtiondet främst på grund av omvandlingen av arbetslivet, vilket medför mer egenföretagande.

Det finns olika projekt och program tillgängliga för företag för att ta i bruk nya teknologier och för att utveckla nya lösningar. På Arrow Digita StartUp Challenge på våren 2019 kunde unga företag och startups testa IoT-teknologi och utveckla på basen av den nya lönsamma lösningar till marknaden. TIEKE ordnade seminarier (Kilpailukykyä tekoälyllä ja alustataloudella!), där företag får information om hur man kan utveckla och utnyttja artificiell intelligens och plattformsekonomin i sin verksamhet. Business Finlands projekt Smart Life Finland strävar till att främja individuella, realtids- och intelligenta hälso- och välfärdstjänster, som är tillgängliga var som helst och när som helst. Programmet stöder företag av alla storlekar.   

Den snabba teknologiutvecklingen har lett till olika sätt att organisera arbete. Till exempel mångformiga kombinationer av lönearbete och företagande samt övergångar mellan lönearbete och företagande har redan ökat. Dessa förändringar medför förändringstryck till exempel för socialskyddssystemet. Utvecklingen av artificiell intelligens och robotisering medför också förändringar inom tjänste- och vårdbranscherna, där omvandlingens effekter tidigare varit mindre signifikanta. För en del kan arbetets omvandling medföra en möjlighet att flytta sig från rutinarbete till mer krävande uppgifter och att skapa ett helt nytt sätt att arbeta. För andra kan utvecklingen leda till sämre arbetsvillkor. Det är dock uppenbart att omvandlingen kräver nytt lärande av hela samhället.