Fakta om förvärvslivet – Ork i arbetet och återhämtning: hörnstenar för mikroföretagande

Mikroföretagande erbjuder många en möjlighet att arbeta på ett mångsidigt och kreativt sätt, att se resultaten av sitt arbete genast, att ta ansvar och skapa sina egna tidtabeller. Det är dock många faktorer som påverkar mikroföretagarens framgång. Förutom motivation behöver mikroföretagaren också andra verktyg för att hålla verksamheten igång.

”Oavsett om en företagare är egenföretagare eller ledare för ett mikroföretag med anställda, är det viktigt att ta hand om företagarens viktigaste kapital, dvs. hens eget välbefinnande och arbetsförmåga. Med tanke på entreprenörskapets varierande situationer lönar det sig att säkerställa sitt eget socialskydd och hålla företagarens pensions- och övriga försäkringar uppdaterade”, påminner Veritas direktör för kundförhållanden Mika Paananen.

”Vi ser mycket framgång och tillväxt i vår växande företagarkundkrets, men tyvärr möter vi också situationer där företagarens egna krafter tar slut när hen tar hand om sina anställdas välbefinnande och företagets lönsamhet. Veritas FöPL-försäkring är också en säkerhet för mikroföretagaren i dessa situationer.”

Ork-i-arbetet-återhämtning-mikroföretagande-infografik-veritas-1920x3424px.png

Vad är mikroföretagande?

Beroende på situationen och kontexten kan mikroföretagare också kallas egensysselsättare, ensamföretagare, frilansare eller lättföretagare. Också den starkt växande plattformsekonomin sysselsätter mikroföretagare. Alla plattformsföretagens inhoppare, egensysselsättare eller frilansare är dock inte mikroföretagare. Ett mikroföretag definieras som ett företag med mindre än 10 anställda. Dessutom är deras årliga omsättning högst 2 miljoner euro eller balansräkningens slutsumma högst 2 miljoner euro. I Finland är 93,2 procent av företagen mikroföretag. År 2017 var antalet mikroföretagare 24 procent högre än tio år tidigare.
 

Företagen i Finland i siffror

I.

Mikroföretag (under 10 anställda)  

264 519

Småföretag (under 50 anställda)

15 989

Medelstora företag (50—249 anställda)

2 883

Storföretag (minst 250 anställda)

615

(Statistikcentralen, Företagsregistret 2017)

II.

mikroföretag 1997

213 230

mikroföretag 2017

264 519

Återhämtning efter arbetet en utmaning för mikroföretagare

Den offentliga debatten framhäver ofta mikroföretagandets utmaningar. I Arbetshälsoinstitutets Promo@work-samarbetsprojekt har man undersökt mikroföretagares ork i arbetet och återhämtning. Information samlades in av företagare med hjälp av en mobilapplikation, som innehöll självbedömningsmöjligheter och råd för att främja egen arbetsförmåga och återhämtning. Enligt de första resultatanalyserna återhämtar sig företagarna dåligt efter arbetet och de känner också att deras arbetsförmåga är dålig. Arbetshälsoinstitutets forskare Jaana Laitinen berättade nyligen i Kauppalehti (8.5) att det finns många faktorer förknippade med företagsverksamheten och företagandet som belastar mikroföretagare. En allmän oro är företagets ekonomiska situation. Också marknadsföring och förmågan att förutse orsakar stress. Enligt Laitinen är det först vid gränsen till burnout som många företagare vaknar upp och börjar göra förändringar. Hon hoppas att beslutsfattare fortsätter att arbeta för att främja företagares ork. Det behövs fortfarande fler sätt att motivera arbetshälsovårdare att erbjuda och utveckla hälsofrämjande modeller också för mikro- och småföretagare.

Arbetshälsovårdstjänster för ensamföretagare borde utvecklas

Enligt tidningen Karjalainen är det bara få mikroföretagare som har arbetshälsovård även om mikroföretagandet är så belastande. Utvecklingschef Helena Palmgren vid Arbetshälsoinstitutet uppskattar att det den vanligaste orsaken är brist på information. För en anställd kommer arbetshälsovården automatiskt, och när en person blir företagare, har han ingen kunskap om hur man tar hand om social trygghet. Enligt Palmgren upplever mikroföretagare det besvärligt att jämföra arbetshälsovårdstjänster och erbjudanden. Branschchef Mika Hämeenniemi vid Företagarna i Finland säger i tidningen att ensamföretagare upplever tjänsten som dyr och oflexibel, eftersom arbetshälsovården ofta skräddarsys för större företags behov. För ett stort hälsovårdsbolag framträder en ensamföretagare nödvändigtvis inte som en lika attraktiv kund som ett större företag. Enligt Palmgren har situationen blivit bättre och även stora företag är intresserade av att erbjuda tjänster också för småföretagare.

Virtuella coacher som stöd för arbetshälsan

Till exempel nya innovationer och virtuella tjänster kunde öka mikroföretagares tillgång till arbetshälsovård i framtiden. Jyväskylä universitet har i ett samarbetsprojekt utvecklat en prototyp av en virtuell coachingapplikation. Applikationen behandlar den information som samlats in av användaren och ger feedback samt rekommendationer för motion och näring virtuellt. Den virtuella applikationen kan i framtiden fungera som en del av hälsovårds- och arbetshälsovårdstjänster.

Arbetshälsovårdens strukturer borde moderniseras

Arbetshälsa handlar inte endast om att ta hand om fysiskt välbefinnande. VD för Företagshälsan Helsingfors och ordförande för Työ ja Terveys ry Tiina Pohjonen skrev nyligen i sin kolumn i Helsingin Sanomat om förnyandet av arbetshälsan. Branschen har inte gått framåt trots att arbetslivet håller på att förändras som bäst. Arbetshälsovården fungerar fortfarande enligt samma modeller som den gjorde då arbetslivets största utmaning var att arbetet var fysiskt tungt. Nu kommer allt fler arbetstagare till mottagningen på grund av mentala problem och problem med ork. Arbetshälsovården borde ytterligare stärka det välbefinnande som arbetet hämtar med sig och förhindra utmattning. Idealt skulle arbetshälsovården fungera som en förändringskonsult och skulle vara expert på det nuvarande arbetslivet. Förnyandet skulle också tjäna mikroföretagares behov.

Arbetslöshetsskydd också för företagare

Enligt flera färska studier har företagare bristfälliga kunskaper om sina egna förmåner. Enligt Pensionsskyddscentralens statistiker sätter två av fem nya företagare sin årliga FöPL-inkomst, som utgör grunden för pensionen, på det lägsta möjliga. På den lägsta nivån når inte företagaren inkomstrelaterat socialskydd, utan förmånerna förblir på grundskyddsnivån. Enligt en studie publicerad i april 2019 av SYT-kassan (Företagarnas Arbetslöshetskassa i Finland) och Innolink Research visste 38 procent av företagarna inte att en företagare har rätt till inkomstrelaterad dagpenning om verksamheten upphör. Mer information om företagares arbetslöshetskassor finns på Yrkesutövarnas och företagarnas arbetslöshetskassans (AYT:s) och SYT-kassans hemsidor.

Nätverk erbjuder möjligheter och sinnesfrid

Många mikroföretagare är mycket entusiastiska och motiverade av sitt arbete. Ändå kan ensamheten i arbetet komma som en överraskning för många mikroföretagare. Det finns ingen kollega att prata med eller be om hjälp av. Ett viktigt nätverk för mikroföretagaren är avgiftsbelagda expertnätverk som till exempel bokförings- och arbetshälsovårdstjänster. En annan typ av stödnätverk är andra företag. Bland annat Arbetshälsoinstitutet har sammanställt idéer för utveckling av egna nätverk. Nätverk kan man hitta inom organisationer, aktörer inom samma bransch, kunder och sociala medier. Också vid formandet av nätverk lönar det sig att optimera tidsanvändningen enligt den egna situationen och sina egna behov, precis som med annan verksamhet också.